Välkommen till CFK Konsult

Rekrytering av ingenjörer; nyckelpersoner inom bygg/fastighet och anläggning.

Nyheter:

Ökat intresse för byggemenskaper i byggbranschen

Om fler bildade byggemenskaper skulle kvalitén på byggandet förbättras, konkurrensen öka och samhället gynnas. Men byggjättarna skulle förlora på det. Det menar Staffan Schartner, ordförande på Svenska föreningen för byggemenskaper.

En byggemenskap är en grupp privatpersoner som i egen regi låter bygga huset där de ska bo. Sättet att bygga är vanligt i bland annat Tyskland men börjar nu också dyka upp på allt fler håll i Sverige.

– Vi ser ett kraftigt stigande intresse, säger Staffan Schartner, ordförande på Svenska föreningen för byggemenskaper.

Han konstaterar att konceptet är gammalt.

– Begreppet har vi plockat in från Tyskland, men egentligen är det här något som fanns i Sverige för nära 100 år sedan i form av bostadsrättföreningar. På senare år har dock de stora byggbolagen tagit över konceptet. De bildar föreningar med bulvaner i styrelsen och skriver själva kontrakten om att uppföra husen.

I tyska staden Tübingen är byggemenskaper det dominerande sättet att bygga på och i Hamburg har kommunen beslutat att 20 procent av alla markanvisningar ska gå till byggemenskaper.

– Tyskland är ett exempel på att det fungerar. Där ger bankerna lägre ränta till byggemenskaper eftersom de har en större säkerhet, alla som ska bo där finns ju redan, säger Staffan Schartner.

Sättet att bygga har många fördelar menar han – både för människorna och staden.

– Man kan bygga mer småskaligt vilket ger större en variation och en intressantare stadsbyggnad. Det blir också bättre kvalité och hållbarhet eftersom man bygger åt sig själv. Dessutom blir det lägre kostnader.

Byggemenskaper gynnar även konkurrensen.

– Man får väldigt många fler aktörer. I Sverige har vi en industri som består av ganska få företag. Det är inte bra för byggandet. Om man under åren 2006-2012 hade 27 olika byggherrar som byggde i Göteborg så hade man mångdubbelt fler i Tübingen, en stad som är en femtedel så stor.

Vilka är nackdelarna med att bygga på det här sättet?

– För stan kan nackdelen vara att man får många fler byggherrar att ha att göra med. En del är dessutom oerfarna, även om de flesta har proffs som är med. Staden måste anpassa sig till mer småskaliga processer.

Finns det några fördelar med byggemenskaper för byggjättarna?

– Nej, det tror jag inte. Det är stora företag som har kapacitet att klara stora projekt. I småskaliga projekt kan de inte konkurrera och skulle därför missgynnas av en sådan utveckling. Det här skulle även ge en prispress på marknaden som inte heller gynnar dem.

Kommer vi att se en liknande utveckling i Sverige som i Tyskland?

– Ett av skälen som talar för det är att vi redan i dag har många bostadsrättföreningar i Sverige. Människor är vana att sköta och förvalta fastigheter. Den lagstiftning som finns är också ganska enkel och passar för den typen av byggande. Det som krävs är att kommunerna ändrar sina regler och förenklar för byggemenskaperna, säger Staffan Schartner.

Marie Bergström
marie.bergstrom@byggvarlden.se

Byggchef – en mångfacetterad roll inom bygg och anläggning

Syftet med tävlingen Årets byggchef är att höja statusen på byggchefsrollen genom att lyfta fram föredömliga ledare. Att vara byggchef ställer mycket högre krav än många andra chefsjobb.

För femte året i rad arrangerar tidningen Byggvärlden och Byggcheferna tävlingen Årets Byggchef. Vi utser en person som är skicklig på att driva en byggprocess både för kunder, det egna företaget och medarbetarna.

Något som utmärker byggchefsrollen är att den är mångfacetterad, men många sliter i det tysta och förtjänar att lyftas fram.

– Att vara byggchef ställer mycket högre krav än många andra chefsjobb. Särskilt rollen som platschef är unik, då den kräver att man fattar stora beslut, under tidspress, inom en stor spännvid av frågor som teknik, ekonomi och arbetsmiljö. Det behövs en handlingskraftighet som vi inte ser i många andra jobb.

Enligt henne och kollegan Malin Sigfelt, affärsområdeschef på Talentia, kan man ute i produktionen ganska snabbt avancera till någon arbetsledande roll, vilket också är unikt för byggbranschen. För att säkra återväxten måste man få den yngre generationen att förstå att mycket av det som de söker i sin framtida karriär, som utmaningar, problemlösning och ledarskap, finns i byggbranschen.

– I vilken annan bransch får man kliva in som arbetsledare direkt från skolan? Ingen annanstans kan unga personer få motsvarande ansvar för teknik, ekonomi och personal på så kort tid, säger de.

En bra byggchef är ödmjuk inför sin uppgift och har respekt för den enorma kompetens som finns i produktionen bland kollegorna. Det är förstås viktigt med tekniska kunskaper och en bra planeringsförmåga, men utan lyhördheten och prestigelöshet får du inte med dig någon.

Den gamla sortens chef, som pekar med hela handen, är på väg bort. Idag ska chefer uppmuntra sina medarbetare att ta eget ansvar utan att för den sakens skull ducka för sitt helhetsansvar.

Att bli utsedd till Årets byggchef är ett bevis på att man är en uppskattad ledare. Juryn bedömer kandidaterna enligt fem kriterier: Lönsamhet, kundreaktioner, etiskt agerande, ledarskap och förnyelse.

Även för arbetsgivaren bidrar utmärkelsen till positiv PR.

– Det är i positiva och progressiva organisationskulturer som duktiga ledare tillåts växa. Det bolag som har ”Årets byggchef” som anställd signalerar till arbetsmarknaden att här finns möjligheter att både utvecklas och få ett erkännande för sina insatser. Bolaget blir lika upplyst som personen. Ur ett varumärkesbyggande perspektiv, och i jakten på framtida medarbetare, är detta mycket värdefullt.

Byggvärlden

Energimål bland ingenjörer i byggbranschen

På Batimat, en av världens största byggmässor som hölls i Paris 4–8 november, var energirenovering ett av de stora samtals- och seminarieämnena. Franska staten, byggindustrin och fastighetsägare har ambitioner. Under det femte året av Frankrikes gröna miljöpolitiska handlingsprogram ska renoveringstakten öka markant hoppas alla. Men trots metoden att erbjuda skattelättnader för hushåll och fastighetsägare går det trögt.

Cécile Duflot, minister för bostadsfrågor som besökte mässan på öppningsdagen har redan tidigare konstaterat att det kan vara dags för utvidgad renoveringsskyldighet för husägarna om inte andra insatser hjälper.

Det som övervägs är att hota med kännbara sanktioner vid horisonten som piska för att få bostadsägare att välja moroten, skattelättnaderna.
Fransmännen jämför sig med tyskarna som har framgångar med en ren frivilliglinje. Att miljörenovera är lockande med tyska statens generösa stödregler. Och populärt. Varje år leder det till att cirka en hundradel av det befintliga beståndet rustas upp i nivå med nybyggnadskrav.

Men även med dessa tyska framgångar kommer det att ta hundra år att lyfta det äldre beståndet till samma standard som nyproduktion, noterar Franska debattörer därför helt logiskt. Och det räcker inte.

I Sverige har vi i stora delar samma grundproblem som Frankrike och Tyskland. Stora renoveringsbehov, inte minst av vårt eget miljonprogram. Men hos oss har arbetet knappt ens smygstartat.

Den 12 november höll IT- och energiminister Anna-Karin Hatt tal på Svensk Fjärrvärmes årsmöte. Hon tog upp tråden från det andra hållet.

Visserligen läcker de stora huskropparna i många svenska städer ut värme. Det är självdrag och klen isolering. Men när det gäller den tillförda energin så har Sverige sedan 1970-talet ändå ”kommit långt på sin hållbara resa” som hon uttryckte det.

Och hon har rätt. Det var en stor sak att ta steget ut ur det fossilberoende vi befann oss i för 40 år sedan. Då var 80 procent av all energi som användes fossil. I dag är den 32 procent. Det mesta går till våra fordon.

Det tackar Anna-Karin Hatt en långsiktig kombination av målmedvetet arbete och tydliga styrmedel för. I dag är nästan hälften av den använda energin förnybar. Även här handlar det om piska och morot. Koldioxidskatten, som Sverige var först i världen att införa, gör det dyrare att belasta klimatet. Skattebefrielse av förnybara bränslen gör dem både ekonomiska och attraktiva. Tillsammans med gröna elcertifikat ger detta mycket förnybar el för varje satsad krona påpekar Anna-Karin Hatt helt riktigt.

Det är ute i kommunerna som det praktiska arbetet har gjorts i denna energiomställning. De kommunala kraftvärmeföretagen har varit snabba på att inrätta sig efter centralt beslutade styrmedel. Kraftvärme, högeffektiv avfallsförbränning och biomassa har i kombination med fjärrvärmen konkurrerat ut oljan såvitt det gäller kommunala producenter.

Det har gått mer än utmärkt på utbudssidan. Vi producerar kraft och värme miljömässigt förnuftigt.

Men problemet kvarstår: Det är användandet som inte är förnuftigt. Samma kommuner som så ivrigt har anpassat sig till statens styrregler för värmeproduktion därför att det är lönsamt, måste få lika goda styrmedel för sina kommunala bostadsbolag när det gäller konsumtionen. Piska och morot även där. Annars uteblir konsumtionsminskningen – eller i bästa fall – tar hundra år som i Tyskland.

Text: Staffan Åkerlund – staffan@byggindustrin.com