Välkommen till CFK Konsult

Rekrytering av ingenjörer; nyckelpersoner inom bygg/fastighet och anläggning.

Nyheter:

Energimål bland ingenjörer i byggbranschen

På Batimat, en av världens största byggmässor som hölls i Paris 4–8 november, var energirenovering ett av de stora samtals- och seminarieämnena. Franska staten, byggindustrin och fastighetsägare har ambitioner. Under det femte året av Frankrikes gröna miljöpolitiska handlingsprogram ska renoveringstakten öka markant hoppas alla. Men trots metoden att erbjuda skattelättnader för hushåll och fastighetsägare går det trögt.

Cécile Duflot, minister för bostadsfrågor som besökte mässan på öppningsdagen har redan tidigare konstaterat att det kan vara dags för utvidgad renoveringsskyldighet för husägarna om inte andra insatser hjälper.

Det som övervägs är att hota med kännbara sanktioner vid horisonten som piska för att få bostadsägare att välja moroten, skattelättnaderna.
Fransmännen jämför sig med tyskarna som har framgångar med en ren frivilliglinje. Att miljörenovera är lockande med tyska statens generösa stödregler. Och populärt. Varje år leder det till att cirka en hundradel av det befintliga beståndet rustas upp i nivå med nybyggnadskrav.

Men även med dessa tyska framgångar kommer det att ta hundra år att lyfta det äldre beståndet till samma standard som nyproduktion, noterar Franska debattörer därför helt logiskt. Och det räcker inte.

I Sverige har vi i stora delar samma grundproblem som Frankrike och Tyskland. Stora renoveringsbehov, inte minst av vårt eget miljonprogram. Men hos oss har arbetet knappt ens smygstartat.

Den 12 november höll IT- och energiminister Anna-Karin Hatt tal på Svensk Fjärrvärmes årsmöte. Hon tog upp tråden från det andra hållet.

Visserligen läcker de stora huskropparna i många svenska städer ut värme. Det är självdrag och klen isolering. Men när det gäller den tillförda energin så har Sverige sedan 1970-talet ändå ”kommit långt på sin hållbara resa” som hon uttryckte det.

Och hon har rätt. Det var en stor sak att ta steget ut ur det fossilberoende vi befann oss i för 40 år sedan. Då var 80 procent av all energi som användes fossil. I dag är den 32 procent. Det mesta går till våra fordon.

Det tackar Anna-Karin Hatt en långsiktig kombination av målmedvetet arbete och tydliga styrmedel för. I dag är nästan hälften av den använda energin förnybar. Även här handlar det om piska och morot. Koldioxidskatten, som Sverige var först i världen att införa, gör det dyrare att belasta klimatet. Skattebefrielse av förnybara bränslen gör dem både ekonomiska och attraktiva. Tillsammans med gröna elcertifikat ger detta mycket förnybar el för varje satsad krona påpekar Anna-Karin Hatt helt riktigt.

Det är ute i kommunerna som det praktiska arbetet har gjorts i denna energiomställning. De kommunala kraftvärmeföretagen har varit snabba på att inrätta sig efter centralt beslutade styrmedel. Kraftvärme, högeffektiv avfallsförbränning och biomassa har i kombination med fjärrvärmen konkurrerat ut oljan såvitt det gäller kommunala producenter.

Det har gått mer än utmärkt på utbudssidan. Vi producerar kraft och värme miljömässigt förnuftigt.

Men problemet kvarstår: Det är användandet som inte är förnuftigt. Samma kommuner som så ivrigt har anpassat sig till statens styrregler för värmeproduktion därför att det är lönsamt, måste få lika goda styrmedel för sina kommunala bostadsbolag när det gäller konsumtionen. Piska och morot även där. Annars uteblir konsumtionsminskningen – eller i bästa fall – tar hundra år som i Tyskland.

Text: Staffan Åkerlund – staffan@byggindustrin.com

Byggföretag om rekrytering

Arbetsförmedlingens färska prognos för de kommande två åren visar att sysselsättningen kommer att öka med 20.000 personer. Främst är det inom byggnadsverksamheten och privata tjänster som efterfrågan ökar. Byggvärlden frågade några byggföretag om hur de jobbar med rekrytering.

Martin Abenius, HR-chef Sverige, Veidekke entreprenad:

Har ni svårt att hitta rätt personal?
-Vi har svårt att hitta erfarna ingenjörer, kombinationen rätt utbildning och lagom/tillräcklig erfarenhet är svår.

Hur gör ni för att rekrytera?
-Annonsering, rekryteringsbolag, headhunters, nätverksrekrytering

Har ni planer på att hitta nya vägar för rekrytering?
-Först och främst gäller det att se över vilken kompetens som behövs nu och i framtiden. Att kompetensutveckla den personal man har är viktigare än rekrytering. Det handlar heller inte om att till varje pris fylla vakanser, det är ännu viktigare att vara väldigt noggrann med vilka man anställer. Vår målsättning är att förstärka vår position som ett attraktivt företag att arbeta i. Vi kommer jobba mer efter principen att finna de bästa talangerna och utveckla dem i vårt sätt att arbeta. Rekryteringen blir på så vis lite annorlunda. Självklart har vi behov att även rekrytera erfarna och välutbildade personer nu och i framtiden. Här är nog hårt specialiserad headhunting den bästa modellen.

Lars Mooe, vd Attacus rör & energi:

Har ni svårt att hitta rätt personal?
-Nej, det tycker jag inte.

Hur gör ni för att rekrytera?
-Både genom nätverk och annonsering i lokalpress.

Har ni planer på att hitta nya vägar för rekrytering?
-Just för tillfället räcker de traditionella vägarna.

Marcus Carlbaum, Högsbo plåtslageri:

Har ni svårt att hitta rätt personal?
-Ja.

Hur gör ni för att rekrytera?
-Tidningsannonser. Vi har även provat Arbetsförmedlingen, men det gick inget vidare. Då blev vi kontaktade av många som inte hade kompetens.

Har ni planer på att hitta nya vägar för rekrytering?
Vi är öppna för det, men just nu söker vi inte personal.

Marie Reifeldt, HR-chef NCC Construction Sverige:

Har ni svårt att hitta rätt personal?
-Det beror på vilken yrkeskategori vi pratar om. NCC har ett starkt arbetsgivarvarumärke och många vill därför arbeta hos oss. Vi kan märka att det finns brist inom vissa yrken till exempel erfarna platschefer och projekteringsledare.

Hur gör ni för att rekrytera?
– Vi använder oss av olika rekryteringskanaler – vår interna och externa hemsida, annonsering i dagspress, facktidningar och nätsajter samt att vi ofta använder oss av NCC-medarbetares kontakter/nätverk. Ibland samarbetar vi i rekryteringsärenden med externa rekryterings- och searchfirmor. Ett annat område som är viktigt för oss när det gäller långsiktig kompetensförsörjning är att hålla kontakt med skolor såsom universitet/höskolor såväl som gymnasie- och KY-utbildningsinstanser.

Har ni planer på att hitta nya vägar för rekrytering?
-Det blir mer och mer intressant att använda olika nätsajter för att komma i kontakt med intressenter.

Tina Björkman, personalansvarig, OF bygg:

Har ni svårt att hitta rätt personal?
OF Bygg har haft lätt att rekrytera duktig personal då vi har ett stort antal sökanden. Den yrkesgrupp vi har svårast att rekrytera till är erfarna platschefer på grund av brist på personer med rätt erfarenhet och utbildning.

Hur gör ni för att rekrytera?
Vi använder oss av flera kanaler såsom nätverk och annonsering för att nå ut till potentiella medarbetare.

Har ni planer på att hitta nya vägar för rekrytering?
Vi försöker att utöka samarbetet med gymnasie- och högskolorna i Umeå för att säkra arbetskraft framöver.

John Söderberg, vd BTH Bygg AB

Har ni svårt att hitta rätt personal?
BTH Bygg har en expansiv expansions plan och kommer att omsätta 1.000 Msek 2015 vilket kan jämföras med 720 Msk 2011. Detta innebär att vi ska nyrekrytera 60-70 nya medarbetare de närmaste tre åren. Det är idag konkurrens om bra medarbetare och vi märker att det är svårt att rekrytera framförallt Platschefer och till kalkyl/inköp.

Hur gör ni för att rekrytera?
Vi samarbetar i ett search projekt med HRM samt använder egna kanaler för att hitta kandidater. Vi tar även in arbetsledare med tidigare arbetslivserfarenhet från olika yrkesskolor varje år.

Vi har även prövat en webb baserad rekryteringskampanj www.tjuvtitta.nu där man via kamera kunde följa en medarbetare under dess arbetsdag.

Har ni planer på att hitta nya vägar för rekrytering, i så fall vilka?
Vi kommer att annonsera via olika kanaler ute i landet för att hitta bra platschefer där vi kan erbjuda bostad i Stockholm.

Byggvärlden

Oklar tolkning ger dålig kvalité inom bygg- och anläggning

Vad menas egentligen med fackmässighet? Aktörerna i bygg- anläggningsbranschen har olika syn på termen, vilket kan leda till oenighet om vad som kan förväntas av ett anbud. ”Det är milsvid skillnad i hur beställare och entreprenörer definierar begreppet”, säger Pim Polesie, uppdragsforskare på Chalmers.

En studie gjord av Chalmersstudenter på uppdrag av EU-projektet Skandinavisk Infrastrukturkompetens (SIK) har visat att begreppet ”fackmässig” som används vid upphandlingar inom bygg- och anläggningsbranschen helt saknar en gemensam definition.

Studien visar att det finns ett stort behov av att definiera begreppet fackmässig. Idag tolkas det på olika sätt av entreprenörer, beställare och utförare av arbeten, vilket kan leda till försämrad kvalitet på jobben, problem med säkerheten på arbetsplatsen, prisdumpning och svårigheter att kontrollera utfört arbete.

Bakgrunden till studien är att Trafikverket inte tyckte att de fick den kvalitet som de beställt i sina projekt.

– När vi frågade Trafikverkets personal vad de menar med fackmässighet svarade de att det är detsamma som hög kvalitet. När vi sedan ställde samma fråga till utförarna, konsulter och entreprenörer, svarade de att fackmässighet är lägsta godtagbara nivå, good enough. Det var milsvid skillnad i deras definitioner av begreppet, säger Pim Polesie, uppdragsforskare på Chalmers och den som lett studien.

I AB04 står det bland annat att ”entreprenaden ska utföras fackmässigt”, och i ABT 06 beskrivs fackmässighet som att ett utförande ska “innefatta den skicklighet och fackkunskap som det finns skäl att förvänta sig av en teknisk konsult med motsvarande uppdrag att projektera”.

Men trots definitionerna uppstår ofta tvister mellan beställare och utförare.

– Beställer man en Mercedes och får en Skoda så blir man besviken. Många konflikter grundar sig i att det inte finns någon samsyn på begreppet. Alla jobb kan idag betraktas som fackmässiga, bara man har en bra jurist. Till syvende och sista är det alltid domstolen som avgör vad som anses vara fackmässigt, säger Pim Polesie.

Hur ska man lösa problemet?

– Att enas om en gemensam definition tror jag är oändligt svårt. Det bästa vore att gå ifrån begreppet fackmässighet och istället införa individuell certifiering. Då höjer man statusen och får en trappa på vad kvalitet kostar. Den som vill beställa ett projekt med högsta kvalitet får betala mer.

Pim Polesie vill understryka att problemet med att beställaren inte alltid får det han förväntar sig inte beror på bristande kompetens hos utföraren.

– Jag vill inte på något sätt anklaga byggbranschen för att inte kunna leverera enligt förväntningarna. Sverige har en byggbransch i världsklass. Den kan verkligen, men får inte alltid på grund av kostnadsdrivna faktorer.

Studien presenteras på Nordiskt Forum 2013 i Göteborg imorgon.

Susanne Bengtsson, byggvärlden